Innehållet i Taubesällskapets årsskrift 2023 handlar om möten, möten som för handlingen framåt i Evert Taubes visor och essäer. Han möter ett skepp i den svalkande monsun utanför Afrikas ostkust. Väl ombord möter han sin gamle barndomsvän – Fritiof Andersson. Fritiof berättar om sina äventyr i Kina och hur han mötte Sveriges konsul kapten Fredrik Adelborg i Singapore. Av den vänlige konsuln fick Fritiof vita kläder och låna tio pund.

Men vi lämnar de två på däcket av fullriggaren ”Taifún” och kryssar vidare med Taube. På krogen Ultra Mar i Buenos Aires möter han en efterseglad timmerman. Han heter Ernst Georg Johansson och är uddevallare, ett femstavigt ord väl invävt i versens rytm.

Flera krogar, nu Balltorps restaurang i Furusund. Där möter Taubes alter ego Rönnerdahl Calle Schewen. Calle snurrar runt med Rönnerdahl, men valsar sedan iväg med Rönnerdahls danspartner och säger vänligt men bestämt: ”Rönnerdahl vet hut! Den blomman plockar du ej!” Ett möte med utropstecken efter varje mening.

Och Taubesällskapets årsskrift 2023 bjuder på många möten.

Ledamoten i Svenska Akademien, Ellen Mattson, berättar hur det gick till när hon, ”en människa född i början av 60-talet”, mötte den taubeska världen”.

Ett annat möte, Maria Taube berättar om mormor Astri och hennes skulpturer – och hennes intresse för utseendet hos nyfödda barn. Så här sa Astri själv: ”Det nyfödda barnahuvudet är bara en enda stor form. Det tycker jag är underbart, de har alla sin karaktär.”

Kapitlet ”Oss emellan” handlar om de möten, konserter, kurser och resor Taubesällskapet anordnar för medlemmarna och ett annat kapitel om hur Taube får följa med pappa Gunnar till Pettersson på Lyktan, fyrmästaren på fyren Malepert vid inloppet till Marstrand.

2023 års årsskrift avslutas med Anders Lindblads loggbok från Taubesällskapets segling i Medelhavet med fyrmastade skonertskeppet ”Star Flyer”.